Jag åker bort, torpet står kvar

Hej alla trötta bleka människor runt om i Sverige. Haha vem försöker jag lura. Hej Adele!

Som så många vet(...)så är mina föräldrar  värdfamilj åt en fransk utbytesstudent. En kille på 16 vintrar som heter Quentin.
 Han går på gymnasiet i dödens stad Köping och häromdagen kom han hem med deras skolkatalog.
 Är det något jag varmt vill rekomendera för människor som vill ha sig ett gott elakt skratt så är det att titta i skolkataloger från landsbygden. Ja jisses där fick jag så jag teg!

Hursomhelst, om cirkus två veckor ska jag ge mig ut på en liten resa till Vietnam, Singapore, Malaysia och gud vet var,
och då ska jag bannemig börja blogga igen för DÅ är jag säker på att skapandekraften kommer fälla sina vingar över mig.
 Även om jag aldrig skriver här så känns det tryggt i hjärtat att den här lilla lilla bloggen finns kvar, som en liten liten dagbok ( i ett litet fat med mjölk?) för jag har inte en enda besökare nuförtiden så jag kan egentligen skriva hemliga saker här.
Ja det ska jag börja göra! Topphemliga saker. 




 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback