En drankt hund
Folk havdar att Milano, Paris ,Tokyo ect skulle vara varldens shoppingparadis men det finns endast ett och det heter Hoi An. Har kan man fa precis vad som helst, det finns inga granser, och till vilka priser sen. Jag ar i mitt ratta element.
Annars ar Hoi An en valdigt trevlig liten stad, jag trivs har, stranden ska tydligen ocksa vara underbar dock tillater inte vadret riktigt nagon sadan aktivitet.
Har bestamt mig for att aka till Kambodja innan Malaysia, sa imorgon kvall aker jag buss ner till Saigon och tar mig till Kambodja darifran. Maste fixa visum och sa.
Igar gjorde jag ett stort misstag, Cat skulle aka till My Son ( Vietnams motsvarighet till Angkor i Kambodja) sa jag bokade en bussbiljett jag med. Trodde jag bokade endast bussbiljett och att man skulle fa strova runt sjalv. Istallet ar det en guidad tur med en helvetes massa turister och varldens mest bajsnodiga guide, hans rost och entusiasm skar i mitt huvud likt en kniv skar i grisen. Vi slussades runt som kossor och fick absolut inte lamna gruppen for da kunde det ju komma en tiger och ata upp oss. Vi var forresten the TIGER GROUP, "Can all the tigers come here please!", bara en san sak. " ...and then you get 50 minutes of free time"
Som gradde i soppan var jag otroligt bakis och blev sa aksjuk i bussen att jag var tva millimeter ifran att krakas.
Det finns inte ord for hur mycket jag hatar sant har, jag madde verkligen daligt och ville rymma. Darfor uppskattade jag verkligen motorcykelresan, bara jag och Minh, och framfor allt, inga kameror som tar kort pa precis allt de ser och behandlar lokalbefolkningen som objekt.
Whatever, jag saknar alla balla, puss pa er.
