Listen now

har inte sa mkt att beratta om. Jag lever typiskt semesterliv just nu,  ni vet, sol bad fest. Raka motsatsen till vad jag gjort hittils. Men det ar faktiskt javligt skont, sa fort man traffar skona manniskor sa gar tiden mkt snabbare. Forsta dagarna har nar jag inte kande nagon holl jag pa att do av tristess och ville bara aka harifran. I brist pa pengar har jag inte heller kunnat gora nagra spannande snorklingutflykter eller hyra moppe och utforska on.  Men nu ar det lugna gatan vill jag lova, vill egentligen stanna langre..kanske ska skippa nyar Koh Pangnan. Hursomhelst kan jag anda inte aka nagonstans innan jag far lon, och det verkar ju droja. Ar fortfarande pa Langkawi forresten om nu nagon dum javel inte fattade det.

JO nu ska jag beratta nagonting roligt jag tog mig for pa dagen somliga valjer att kalla JULAFTON. NI vet laten Phoebe i Friends sjunger, smelly cat smelly cat what are they feeding you ...etc. Har alltid kannt en stor fascination for den laten. Och nu rakar det vara sa att det bor en akta phoebetjej i mitt rum sa nar jag, nagot rund om fotterna bor tillaggas, BADBOLL, foreslog att vi skulle ga upp pa scenen  och sjunga den var hon inte sen att folja mina langa ben. Sa vi gar upp pa scenen, kor ivag bandet som spelar, rycker at oss en gitarr och sjunger smelllyyyycaaaaaaat infor 100tals pers och det var underhallning ma jag lova. Alla skrattade, jag kande mig som en gud. Eller inte, Wendy flippa ur och borjade sjunga WE WISH YOU A SMELLY CHRISTMAS WE WISH YOU A SMELLY CHRISTMAS och jag blev jattearg for jag ville verkligen kora klart smelly cat laten. Sa vi borjar typ tjafsa pa scenen. Hursomhelst. vara vanner fick sig iaf ett gott skratt och jag har detta pa film, om nu ngn inte skulle tro mig. Just ja, nar vi sjungit klart ville vi inte riktigt avsluta vara 15 minutes of fame sa vi staller oss framfor scenen och borjar dansa varldens kassaste limbo. Dar var massa barnfamiljer dar och de sma liven lar ju undrat vad fan vi holl pa med.

Det och manga fler saker ,som tyvarr ar sekretessbelagda, gjorde att detta blev min konstigaste och kanske basta julafton nagonsin.

Nu vill jag bara  onska er alla en riktigt glad pask.



Lite kort om min radsla for maneter


Det finns formodligen inget "djur" pa denna jord som jag hyser storre skrack och fascination for an brannmaneter.
Anda sen jag sag nagon dokumentar pa Animal Planet(?) for en herrans massa ar sen har jag dromt mardrommar om dessa helvetets kreaturer.
For nagot ar sen dog en liten svensk flicka I Thailand efter att hon blivit brand och fatt en allergisk reaktion.
Efter det ville jag aldrig aka till Thailand igen.
 Laste haromdagen en resedagbok dar en tjej och en kille badade pa natten i Penang (dar jag var innan jag kom hit) och killen (som var allergisk) blev brand och fick foras medvetslos till sjukhuset.
 Igar anlande jag till Langkawi. Det forsta samtalsamnet som kommer upp ar maneter. En tjej visar en bild hon tagit pa en gigantisk manet hon funnit pa stranden i Penang. En annan visar upp sin arm dar hon har ett massivt arr, fran en manet forstas.
Jag gar och lagger mig och drommer annu mer mardrommar om maneter. Vaknar svettig med tarar i ogonen.
 
Darfor var det med lite skakiga ben jag tog mig ner i vattnet pa den underbara stranden idag. Var tvungen att bada annars hade jag fatt varmeslag.
Idag var ocksa dagen jag brande mig pa en manet.




Jag vaknar upp, solen skiner igen

Jag har det valdigt roligt har ska ni veta. Ingen behover oroa sig. Det ar la belle vie, fast med ekonomiska begransningar. Sa fattig som jag ar nu har ni val aldrig varit era sma rikemansbarn. Men det gar att vara happy anda ska ni veta.
Laser pa andras bloggar om vinterdepressioner och helvete och da ler jag inombords. Tank att jag far slippa detta i ar, tank att jag ar DEN UTVALDE av gud sjalv allsmaktig.
 Man kan tro att jag har blivit religios har nere och det har jag pa satt och vis. Jag ber morgonbon varje morgon, knabojer infor varje Buddha jag ser och laser igenom Koranen varje kvall innan laggdags. Faktum ar att jag sitter barfota i ett tempel och skriver detta. Halleluja.

Jag har forsokt lagga upp bilder pa fejjan men det tog 60 min att ladda upp EN bild sa jag overgav den tanken, men fin var den, tanken alltsa, bilden i sig var ganska acklig.

I forrgar akte jag till stranden, som var medioker. Vattnet var smutsigt och barnen skrek. Tank Skillinge fast lite storre.
Vadret var inte heller det basta direkt. Lyckades anda branna mig i ansiktet pa nagot satt men det var ingen fara. Varre ar det med alla mina myggbett.
Pa kvallen gick jag ut och dansa tillsammans med Jim (ett riktigt orginal som ager ett guesthouse mittemott mitt) och tva supersota tjejer fran Finland. Det var sjuuuktstabiltkuul. Traffade Erik fran Goteborg som nar han inte jobbar i sin svenska resturang pa Koh Pangnan sjunger toona ner ( den har ni val hort) hemma i sverige. Jag ville nastan ta en autograf.

Igar besokte jag Snake Temple. Dar blev jag annu en gang attackerad av en apa, denna gang var det lite mer aggressivt. Jag satter mig ner for att fota honom och da hoppar han pa mitt face och tar mina solglasogon och springer in i sitt lilla hus for att leka med dem. Nagot rufsig i haret tanker jag att detta maste jag ta kort pa men da flyger han pa mig igen och forsoker ta kameran. Var lite radd att han skulle klosa ut mina ogon eller natt men det fanns folk dar som raddade mig hah. Manga djur gick fria dar sa jag gick runt och klappade och hade mig i flera timmar.
Vagen dit var forresten inte helt smartfri, fick vanta pa bussen i over en timme tror jag, ber chaufforen saga till nar jag ska ga av vilket han ju saklart glommer sa jag far aka med anda till andstationen. Vagen var slingrig och jag var sa otroligt aksjuk och bakfull sa nar jag val kom fram var jag tvungen att lagga mig pa en bank och vila en halvtimme innan jag ens kunde resa mig upp.
Pa vagen hem gick jag av vid en stor galleria for att leta efter lite presenter. Men det var helt hopplost, fanns inga bra affarer och allt var superdyrt. Whatevva, imorgon ska jag ta en bat till Langkawi dar Jim har fixat billigt boende till mig. Jag ber till Allah att det ar ett hyffsat stalle och att Langkawis strander ar finare an Penangs.

Pa tal om isbjornar. I Hoi An i Vietnam gick jag och en tjej ut en kvall for att testa drinkar (kolla in regnbagsdrinken pa min facebook) och lyssna pa lite fin musik. Musiken var bra men vi ville hora andra latar sa vi onskade massa hos djn och for att fa varan vilja igenom sa sa vi att det var min fodelsedag. Slutade med att han satte pa "Happy Birthday" och folk stallde sig upp och sjong for mig. Da skamdes jag. Men det var valdigt kul.


På väg att attackera.


scan scan scan mamma scan scan scan

Resedagboken fortsatter.
Idag var tanken att jag skulle ga upp klockan sju och bestiga Pengang Hill till fots tillsammans med en kille fran Frankrike, men vem vill ga upp sa tidigt nar man har semester sa jag sov till 12  istallet. Det var skont.

 Var dock fast besluten att jag skulle ta mig upp pa det dar javla berget sa jag brydde mig inte om att det var ganska sent utan stallde mig for att vanta pa bussen. Som ju forstas aldrig kom sa det fick bli taxi istallet.
 Taxichaufforerna ar valdigt trevliga har. Speciellt denna och han gav mig sitt kort sa nar jag behover taxi ska jag definitivt ringa honom.
Precis brevid Pengang Hill ligger Botanical Garden, som ar en underbar plats med massa apor, sa forst gick jag dit. Var valdigt underhallande att titta pa nar aporna badade. De slangde sig i vattnet fran flera meters hojd och orsakade jevla plask. Fick nog nagra roliga bilder tror jag.

Sen begav det sig uppat. Upp upp upp, varmt  varmt varmt, brant brant brant, jobbigt jobbigt jobbigt, det var ingen picnic om man sager sa (5,6 km), men det var vart det nar man val kom upp. Utsikten var otrolig och jag at de godaste vitloksbrod jag nagonsin satt mina tander i ( inte for att skryta men jag ar faktiskt en vitloksbrod-connaisseuse haha).

Blev forresten attackerad av apor pa vagen upp, sa javla radd var jag, tankte att nu ar val min sista stund pa jorden kommen. Men jag lyckades gudskelov springa ifran dem.
Sag ormar, gigantiska spindar och nagra ekorrliknande djur. Bevittnade solnedgangen och fick skjuts ner av en snall indier. Gick jattelangt och tog sen en buss hem for tva spann.
Nu skulle vi egentligen ga ut o klubba men det far bli imorgon kvall istallet for jag ar ganska sa dod i benen. Ska till playan imorgon tankte jag och battra pa min branna.

Pa tal om kylskap, skulle garna vilja saga STAY BLAACK till de infodingar jag traffar. Det vore ratt kul tycker jag men vet inte om de skulle hysa agg.



Uppe på Penang Hill, datumen på bilderna stämmer förstås inte men jag har aldrig tagit tag i att ändra det.

Jag saknar Sofia Karlon Karlsson

hej alla grongolingar!

This is adele reporting from Georgetown, Pulau Penang, Malaysia. Vet inte varfor jag akte hit men har ar jag iaf. Och jag tanker stanna minst en vecka har. Mest for att fa ro i kropp och sjal. Har rest sa in i helvete mycket, spenderat veckor pa bussar och flyg kanns det som. Jag behover vila nu och verkligen kanna att jag har semester.
Jag bor pa det ackligaste stalle jag nagonsin bott pa, och man har ju bott pa en del tveksamma stallen i sitt liv, men det var det billigaste som fanns att finna nar jag anlande 22.00 pa kvallen.  Akte runt med en taxi i tva timmar och letade, det blev inte billigt.

Idag har jag strosat runt i staden, Chinatown, Little India (den indiska maten har skulle jag kunna leva pa resten av mitt liv, latt det godaste jag atit pa hela resan) och besokt Malaysias storsta tempel, Kot Lek Si (om jag minns ratt). Amazing.
 Sag tva gigantiska varaner pa vagen ner, forsokte fota men min kamera suger ju artsoppa. GICK till Penang Hill for att aka det lilla '"taget" uppfor berget, svettades, var hungrig och hade ont i huvudet. Nar jag val kom fram var det ju saklart stangt, vad hade jag vantat mig, ingenting gar ju min vag i detta land. Det var bara att vanda om. Hettan svepte sina feta fingrar runt mig och det var omojligt att fa tag pa ett fordon som kunde transportera mig tillbaka till mitt guesthouse (ett problem man ALDRIG har i Vietnam tex). Jag gick och gick, utan att ha nagon aning om var jag var,grat salta tarar (hade inte fatt nagon mat pa hela dagen) och ville bara hem till Sverige. Fragade folk vart man kunde fa tag pa en taxi men de hanvisade till bussen (som gar ungefar en gang varannan timme).  Jaja,   oroa dig inte greta berit barbro tillslut fick jag tag pa en forbovelens taxi och kunde ta mig till min favvoresto, kaka min ljuvliga tandoori och skriva detta pa internetcafeet utanfor mitt fangelse.
Kanner for att parta ikvall, verkar dock inte vara sa mkt ungdomar har, jag aar nog bara pa fel stalle som vanligt. Hmm jag skulle nog vilja dopa hela resan till "Adele, pa fel plats vid fel tidpunkt"




Liten rökelse.

Tva snubbar och ett kex, helt utan komplex

Det vore sannerligen ett mirakel om detta inlagg publiceras, tog 30 min att fa upp sidan. High speed internet verkar inte finnas i Sihanoukville, trots att det ar vad det star pa alla skyltar. Att de har mage att ta betalt for denna tortyr ar mig en gata for mig.
 
Ja vafan har sitter jag, med varldens lackraste naglar, har nu unnat mig min fjarde manikyr pa , ja vad blir det, tre veckor? Solen skiner (okej inte nu langre for nu ar det kvaller), sanden ar vit, vattnet ar klart, killarna ar snygga (dock har alla flickvanner), spriten ar billig och allt ar bara sa genommysigt och romantiskt pa nagat vis. Jag forstar att detta ar det ultimata stallet att aka till med sin pojkvan.
Sjalv blir jag en smula uttrakad av detta paradis. Imorgon ar min sista dag sen flyger jag till Kuala Lumpur.

Jag har besokt min tredje reptilfarm, denna var dock inte alls lika underhallande som den i Siem Reap men de hade fina faglar och pa hemvagen sag vi massa sota apor. Var forsta gangen jag sag apor i det fria och det var en upplevelse ma jag saga.
Annars har det mest varit lok (som quentin skulle saga) pa stranden. I forrgar forsokte vi verkligen sla stovlarna i golvet och skaka rumpa pa nagra random stallen langs stranden men det var tamefan omojligt. Man far ta sig en happy pizza och chilla i en fatolj, som star sa nara vattnet att det nar upp till fotterna, istallet.
Dont worry mama , JAG gor inte det.
Nu har jag dock traffat en svenskalskande infoding som kanner till stan lite battre sa ikvall ska jag ut och dansa med honom, lar bli intressant.

Ma guds ande lysa over er

Children of Cambodia






ANGKOR WAT

What a waste of money. Var val ratt coolt men overhypat som fan och alldeles for dyrt om man inte ar sjukt intresserad av gamla tempel. I min guidebok star det " One day at Angkor? Dont even consider it" De saljer alltsa veckobiljetter. Vem vill titta pa tempel varje dag i  en vecka? Efter tva timmar hade iaf jag fatt nog.

En sak som ar valdigt jobbig for mig nar jag besoker lander i Asien ar att man inte far visa att man ar arg, for da tappar man ansiktet, man ska le och vara trevlig aven om man ar asforbannad och detta ar nagot jag inte riktigt beharskar. Jag forsoker verkligen, tro mig, men med mitt franska humor..enough said.

En annan sak jag ar uppriktigt trott pa ar att man inte ar nagot annat an en vandrande sedel for de flesta manniskor har, de latsas vara intresserade av varifran man kommer ect och ar hur vanliga som helst salange de tror att det finns pengar att tjana. Nar de val fatt sina pengar da ar man som luft.
Som tex idag gick jag forbi en skola/barnhem, och lararen var precis som vilken gatuforsaljare som helst, ah ni fattar.
Jag skanker garna massor med pengar till behovande manniskor, men jag vill att det ska vara pa mitt eget inititativ.

Imorgon aker jag buss ner till Sihanoukville for lite playaliv.



Tarzan boy


Jag befinner mig under svettiga omstandigheter i palmens blad. En svacka i mitt humor nalkades haromdagen men nu simmar fisken igen.

Jag ar i Siem Reap i Kambodja. Var i huvudstaden Phnom Penh en dag, sov for tva dollar pa ett kuk-guesthouse, besokte hemska hemska platser och akte sedan darifran.
Att aka buss har ar som att titta pa en spannande film som man inte kan slita ogonen ifran, hur trott man an ar. Jag var extremt somnig under bussfarden hit  men man vet att om man blundar ens for en sekund sa missar man sa mycket. Jag alskar det.
Bor nu pa Hello Paradise Guesthouse, om ngn av er nagansin aker till Kambodja sa bo har. For bortsett fran att restrurangen ar lite bristfallig i kanterna ( halften av maten i menyn finns inte, vad man an bestaller sa ar det alltid slut sa man far bestalla ngt annat) sa ar det det mest prisvarda guesthouse jag nagosin bott pa tror jag. Otroligt mysigt och trevliga manniskor, agaren ar forresten jatteduktig pa svenska.

Skulle egentligen besokt templena idag men vaknade sa sent sa istallet hyrde jag cykel och cyklade runt lite pa mafa. Hade verkligen ingen aning om var jag befann mig och det var helt underbart. Hittade en krokodilfarm, vilket var stor lycka for en sadan utvecklad reptilfanatiker som adele. Den liknade inte alls de krokodilsamlingar jag tidigare bevittnat dar krokodilerna bara ligger och steker. Har var det full action, man visste inte vart man skulle titta for overallt hande det nagot spannande (ja visst manga krokodiler lag helt stilla ocksa men eftersom de var sa otroligt manga sa fanns det alltid nagra som rorde pa sig/brakade/etc). Jag var dessutom den enda besokaren dar.

Hur som haver, cyklade runt pa sma vagar inne i '"djungeln" dar folk ar sa fattiga att de i princip bara har ett tak (nagra pinnar) pa sitt "hus" men anda ar saa vanliga. Barnen skriker o vinkar och nagra ville att jag skulle joina de for some drinks. Barnen alskar forresten nar man tar kort pa dem, de ar som sma fotomodeller som posar och far aldrig nog.

Efter manga om o men ( inte egentligen men) hittade jag tillbaka till mitt guesthouse och var sa svettig och varm sa jag holl pa att do. Ville bada och laste i min Lonley Planet kopia som jag kopte for 5 dollar att manga hotell hade pool som man fick bada i for ett billigt pris. Var dock helt javla omojligt att hitta ett sadant hotell och mitt humor var nu nere pa minus 15. Till slut hittade jag iaf ett dar man fick lana poolen om man bokade minst en timmes massage. Ar ju egentligen inte ett stort fan av massage men var sa desperat att jag betalade 35 dollar bara for att fa svalka mig i nagra minuter. Det var ett 5stjarnigt hotell sa poolen var ju supernajs och massagen var  helt okej den med (hmm varfor ar det alltid som skonast precis INNAN hon borjar massera?) plus att det var tva riktigt heta mansdomar i vattnet som jag kunde dregla over.

Nu sitter jag i den supermysiga rooftop resturangen pa mitt hotell och har precis atit kyckling med cashewnotter (fast utan cashwenotter forstas eftersom de var slut, vad trodde du). Det finns tva sma sma barn har som springer runt och ar allmant sota och som jag tanker ta med mig hem till Sverige.

Synd att jag inte kan lagga upp bilder..men ack vare tors hammare, det far jag gora nar jag kommer hem!

Jag saknar mormor sa fruktansvart mycket, kan min gravida syster halsa henne det?


Jag kommer alltid pa bra bloggrubriker pa bussen sen glommer jag dom.

Jag alskar Kambodja.

hapiness for a dog like me

ar inte vad jag kanner just nu, jag vill ringa mamma och grata. allt ar bara at helvete. jag hatar kambodja.
Ja iaf sahar kanner jag nu, imorgon kanske allt ar bra igen.

RSS 2.0